Idag blev det en härlig sovmorgon och massa mys när vi väl vaknade. Ingen ville gå upp utan vi bara njöt av att vara lediga och få ligga kvar i sängen.

Tyvärr stördes vårat prat då vi överröstades av ett barn som skrek i trapphuset. En liten kille på 2 år som skrek som en skållad bäver. Det går inte en dag/natt utan att han skriker men jag har aldrig sett han eller föräldrarna. Dock kändes det lite konstigt att han satt i trapphuset och skrek så länge. Vi hörde ju att han inte var själv i början men tillslut fick jag nog.

Jag kastade på mig kläder och gick ner i trappen för att kolla vad som stod på. Där satt en liten ensam kille i ett hörn och grät och skrek. Det gick knappt få kontakt med honom och jag försökte förblrilt trösta honom och fråga vart han bodde.

Då öppnas porten en våning ner och jag hör en kille i 25-30årsålden skrika. Kom hit nu då. Jag blev så arg så jag stegade ner och sa till han att komma upp  och ta hand om pojken som var ledsen. Då började han käfta och hålla på att det inte var hans fel att pojken hade 2årstrots och bla, bla. Jag blev förbannad. Han blev utskälld på noter vill jag lova. Han kommer nog skämmas varje gång han träffar mig i trappen framöver.

Han plockade i alla fall upp poljen som slutade skrika på en gång då och gick ut med han. Väl ute ställde han ner ungen hårt på marken när han trodde att jag inte såg.  När jag väl kom upp i lägenheten gick jag ut på balkongen och spanade lite. Ungen skrek igen men satt nu i en vagn som jag antar att mamman körde. Inte ett ord hörde jag från föräldrarna så jag hoppas allt gick bra. Jag kan förstå att man blir trött när barn trotsar men i mona ögon var den här ungen på tok för liten för att läxas upp genom att bli lämnad i trapphuset själv. Jag har alltid tyckt när jag hört ungen skrika om dagar och nätter att fy vilken jobbig unge. Nu börjar jag tro att det är föräldrarna det är fel på.

No respekt för grannar heller med tanke på hur lyhört det är här och lämna ungen så där länge skrikande i trappuppgången. Det typ ekar och man hör när folk viskar typ därute in i lägenheten. Sedan att han var uppkäftig mot mig och först vägrade komma och hämta barnet var ju inte heller helt normalt. Stackars barn. Jag kommer ha extra koll på de där grannarna framöver. Brukar försöka att inte lägga mig i men ibland så måste man.